Grannkommun kan stoppa utbyggnaden av Arlanda

Swedavia och den svenska regeringen har ambitioner på att göra Arlanda till den ledande flygplatsen i Skandinavien. I bakgrunden finns det faktum att statens avtal med Bromma upphör 1938 och att inrikestrafiken då, troligen, ska flyttas över till Arlanda. Den trafikökningen, tillsammans med den kontinuerliga ökningen av flygtrafiken på Arlanda, gör att det behövs en fjärde bana på Arlanda.

Det menar i alla fall den utredning, Mer flyg och bostäder, som Anders Sundström presenterade förra året. Det finns också sedan länge skisser på hur både en fjärde och en femte bana ska placeras vid flygplatsen. Framför allt den framtida fjärde banan finns tydligt markerad nordost om det nuvarande bansystemet. 

Det finns ännu inget officiellt beslut att börja projekteringen av en bana 4. Detta trots att processen tar mycket lång tid: Man räknar med att det kan ta upp till 20 år innan en fjärde bana står klar på Arlanda. Framför allt är det miljöprövningen som tar lång tid och som involverar alla de kommuner runt Arlanda som är berörda av verksamheten på flygplatsen. 

Det visar sig nu att Sigtuna, den kommun där Arlanda ligger, har ett exklusivt avtal som ger kommunen vetorätt i allt som har med byggandet av nya banor på flygplatsen. Det är dessutom ett avtal som gäller i all framtid och inte kan sägas upp. I det remissvar som kommunen lämnat till Anders Sundströms utredning och som Flygtorget tagit del av står det: ”Sigtuna kommun får i detta sammanhang understryka att det finns ett civilrättsligt avtal upprättat år 1991 mellan Sigtuna kommun och staten (Luftfartsverket) med avsikt att reglera Sigtuna kommuns inflytande på framtida utbyggnad av rullbanor på Arlanda flygplats. I sak innebär avtalet att staten inte kan genomföra en utbyggnad av ytterligare rullbanor på Arlanda utan att kommunfullmäktige i Sigtuna har medgivit utbyggnaden.”

– Ja, finns ett avtal mellan staten och Sigtuna kommun med ett sådant innehåll, säger Tomas Fjordevik, miljöjurist på Swedavia.

Avtalet bottnar i att staten för ett antal år sedan tog bort det kommunala vetot som tidigare fanns i miljölagstiftningen. I det läget tecknades avtalet mellan staten och Sigtuna kommun som, om saker ställs på sin spets faktiskt kan sätta stopp för en ny bana på Arlanda. Men trots den tydliga påverkan på Arlandas framtid som kommunen numera har, är Tomas Fjordevik inte orolig för att avtalet ska behöva användas.

– Egentligen är det miljöprövningen som styr och där allt avgörs. Om inte värdkommunen, alltså Sigtuna kommun, är positiva till planerna när den görs, försvårar det processen att bygga banan, säger han. 

Arlanda är idag klassat som ett riksintresse. Trafikverket har därför utrett placeringen av en tänkt bana 4 och preciserat bland annat var ny bostadsbebyggelse får uppföras. Det kan ses som ett första steg mot att projekteringen börjar. När den verkligen kommer igång ska också miljöprövningen börja och det är ett komplicerat arbete, stoppavtal eller inte.

– Ja, det kommer att bli djupgående och omfattande dialoger med alla berörda parter, säger Tomas Fjordevik.