Positiva reaktioner när flygskatten försvinner

Den 1 juli nästa år skrotas flygskatten och därmed avslutas ett fjorton månader långt och hårt kritiserat påslag på flygbiljetterna i Sverige. Den främsta kritiken var att skatten riktade sig mot antalet resenärer ombord på ett flygplan, inte nivån på utsläppen från flygplanet. Flygbranschen ifrågasatte också att skatten gick direkt in i statskassan och inte återanvändes till forskning kring flygets miljöpåverkan. Det kunde Flygtorget rapportera om i går.

         

Av allt att döma har den haft en viss effekt. Transportstyrelsen räknar just nu på effekterna och även om resultatet inte är klart, har skatten bromsat ökningen av inrikesflygtrafiken i Sverige. Frågan är dock om de som valt bort flyget istället har använt bilen. I så fall har flygskatten fått en motsatt effekt om mängden utsläpp räknas. Ett stycke in på nästa år släpper Transportstyrelsen rapporten om skattens effekter.

         

På landets regionala flygplatser pustar man ut idag och kan nu göra bokslut över de nio månaderna.

– Under den tiden har ett antal flygbolag gått i konkurs, linjer har dragits in och flygandet minskat. Det har knappt varit märkbart på stora destinationer eller för utrikesresandet men för enskilda inrikeslinjer och mindre orter har det ibland varit förödande. Idag finns t ex ingen trafik på Mora eller Borlänge, skriver Peter Larsson, VD för Sveriges Regionala Flygplatser i ett uttalande.

Även Norwegian var snabbt ute med en kommentar till beslutet.

– Det här beskedet är mycket glädjande och innebär att vi ser positivt på att öka tillgängligheten i Sverige. Det är viktigt för oss att bidra till ett hållbart flyg men det är utsläppen som ska minska, inte resandet, säger Norwegians koncernchef Bjørn Kjos.

 

Flygbranschen ingår idag i handeln med utsläppsrätter. Det innebär att minskade utsläpp i Sverige ger ökade utsläpp på någon annan plats. Samtidigt har den tekniska utvecklingen, som flygbolagen och branschen i stort själva driver på, minskat utsläppen per passagerare med 70 procent de senaste 40 åren. Sedan tidigare finns målsättningen att det svenska inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030 och att all flygtrafik från svenska flygplatser ska vara fossilfritt år 2045.

 

– Idag är bioflygbränsle en bristvara och är runt fyra gånger dyrare än fossilt flygbränsle. Viktiga steg har tagits för att öka tillgången på bioflygbränsle vilket kommer pressa priset. Likaså har SRF och våra flygplatser en dialog med de bolag och industrier som håller på att utveckla elektrifierade flygplan. Elflygen kommer introduceras om bara några år och de är speciellt intressanta på mindre destinationer, alltså för våra flygplatser, fortsätter Peter Larsson som nu ser betydligt ljusare på framtiden, en optimism som delas av Björn Kjos:

– Det här innebär att Sverige kan få ökad tillgänglighet med fler avgångar och nya direktlinjer.