Det är jättebra att personbilarnas utsläpp nu markant vänt neråt, det beror ju på att nya bilar är renare och snålare än äldre bilar. Så är det även inom flyget - nya flygplan är både renare och snålare än äldre. Prognoserna över flygets utveckling säger dessutom att utsläppen från inrikesflyget kommer att minska rejält fram till 2020.
Bil Sweden påstår att Svenskt Flyg skulle ha "glömt" utrikesflyget. Så är det naturligtvis inte. Även om vi räknar in utsläppen från flyg som startar och landar i Sverige till/från första destination i utlandet, så släpper flyget ut betydligt mindre än den samlade vägtrafik som enbart sker inom Sverige.
Osäkerhet kring klimateffekten av flygets utsläpp på hög höjd av vattenånga och kväveoxider är stor. Därför rekommenderar FN:s klimatpanel IPCC att flygets utsläpp av koldioxid räknas upp med faktor 2 för att också inkludera utsläppen av andra klimatpåverkande gaser. Flyget har alltså både hängslen och livrem i redovisningen av sina utsläpp.
Jag tillåter mig att påpeka att även vägtrafiken släpper ut andra klimatpåverkande gaser än koldioxid - utan att vägtrafikens koldioxidutsläpp för den skull räknas upp.
Det finns en i många kretsar omhuldad myt som säger att "om bensinen var skattefri skulle den kosta X kronor, alltså är flygbränslet subventionerat med bensinpriset minus X kronor per liter". Detta är helt felaktigt. I bensinpriset ligger en avgift för utnyttjande av vägarna medan flyget betalar motsvarande avgifter direkt till flygplatshållarna.
I veckan fick vi i infrastrukturpropositionen veta att regeringen föreslår att svindlande 136 miljarder skattekronor ska avsättas bara för drift och underhåll av statliga vägar, inklusive statlig medfinansiering till enskilda vägar under åren 2010 till 2021. Till detta ska läggas stora planerade nyinvesteringar.
Inom flyget är det raka rör mellan de biljetter som resenärerna köper och de investeringar som görs i infrastrukturen.
Arlandas utsläppstak omfattar koldioxidutsläppen från alla marktransporter till och från Arlanda samt flygets utsläpp i den så kallade LTO-cykeln, det vill säga utsläpp under 900 meters höjd vid start och landning.
Regeringen menar att Arlandas roll som internationellt flygnav är viktig och bör ges goda utvecklingsförutsättningar. Arlandas roll både för inrikesflyget och för att behålla och utveckla den internationella tillgängligheten med flyg till och från Sverige kan inte nog understrykas. Förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik är en viktig del i detta.
Eftersom marktransporterna till och från Arlanda idag står för mer än hälften av utsläppen och eftersom dessa till skillnad från flygets utsläpp ökar snabbt är det rimligt att hitta lösningar för att minska utsläppen från just marktransporterna. Därför måste vi kraftsamla tillsammans för att hitta lösningar för att minska utsläppen från marktransporterna till och från Arlanda.
Bil Sweden vrider och vänder på siffrorna för att vägtrafiken ska komma bättre ut i en jämförelse när det gäller trafikens koldioxidutsläpp. Genom att välja hur man använder sig av statistik kan man som bekant bevisa i stort sett vad som helst. Till vilken nytta kan man fråga sig? Alla trafikslag jobbar hårt med att sänka sina utsläpp. Det gäller vägtrafiken såväl som flyget.
Vi behöver alla trafikslag för att samhället ska fungera och i det har vi olika roller. Flyget är idag oersättlig i rollen som det globala transportsystemet. Snabba resor på långa avstånd är flygets nisch. Även vägtrafiken har en självklar och viktig roll i trafiksystemet.
Trafikens omställning till lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser behöver inte fler myter och felaktigt användande av statistik. Vi behöver sakliga, korrekta och vetenskapligt underbyggda resonemang som gör att vi kan kraftsamla för att sänka de totala utsläppen och göra det enklare och smidigare för alla som vill leva i och besöka Sverige.
Peeter Puusepp
Generalsekreterare
Föreningen Svenskt Flyg