Hur stort är det politiska intresset för konferensen "Flyg med Framtid"?
- Intresset för konferensen ökar varje år. Det gäller på alla politiska nivåer, från kommunernas folkvalda och uppåt. Vi ser också ett större intresse från opinionsbildare, som media, tjänstemän och andra som jobbar med politiska frågor.
Påverkar konferensen debatten om flyget och utformningen av transportpolitiken?
- Vi tror att konferensen har stor betydelse, så svaret är ja, det finns ett antal frågor som formar hela flygbranschens arbete, frågor som vi behöver diskutera, vrida och vända på, för att komma vidare.
Flygets miljö- och klimatpåverkan är en flitigt debatterad fråga med motstridiga uppgifter om flygets utsläpp. Varför är det så svårt att slå fast hur står miljöpåverkan flyget egentligen har?
Peeter Puusepp, generalsekreterare Föreningen Svenskt Flyg
- Det finns tydliga och exakta uppgifter om flygets utsläpp av koldioxid på nationell, europeisk och global nivå och det råder dessutom vetenskaplig koncensus om dessa fakta. Bekymret är att flyget, liksom de flesta andra verksamheter, också släpper ut andra klimatpåverkande gaser. Det råder stor osäkerhet om hur dessa påverkar klimatet.
- För säkerhets skull har FN:s klimatpanel rekommenderat att flygets koldioxidutsläpp ska räknas upp med en faktor på två (2), för att också inkludera dessa andra gaser. Jag känner inte till någon annan bransch som redovisar sina utsläpp med "hängslen och livrem" på det viset som flyget gör.
Flygets andel av koldioxidutsläppen är förhållandevis litet, mindre än fem procent på nationell nivå och två procent internationellt. Varför diskuteras flygets miljöpåverkan mer än andra branschers?
- Flyget har blivit en symbolfråga i striden mellan å ena sidan de som inte tror att det går att påverka utvecklingen i en positiv riktning och som vill förbjuda eller åtminstone drastiskt dra ner på vissa företeelser i samhället. På andra sidan finns de som tvärtom tror att det går att vända utvecklingen, att människan är anpassningsbar och naturligtvis också kommer att klara av klimatfrågan.
I Svenskt Flygs perspektiv, går debatten framåt eller har den fastnat i vissa frågor?
- Vi börjar se en mer balanserad debatt om människans påverkan på klimatet. När klimatfrågan fick sitt opinionsmässiga genomslag hösten 2006 var det väldigt svart eller vitt. Nu börjar allt fler förstå att frågan inte är så enkel och att det är de stora koldioxidutsläppande systemen som måste ändras. Det vill säga energiproduktionen, delar av den tunga industriproduktionen och transportsystemet som helhet.
- I transportsystemet är det vägtrafiken i sin helhet som släpper ut mest koldioxid, både här hemma och överallt annars i världen.
Är debatten stundvis infekterad för att det finns en retorik som bortser från fakta? Eller har flygets representanter svårt att ta till sig kritik och alternativa sätt att se på konsekvenserna av flyget och branschens eget miljöarbete?
- Jag tror att det är lite både och. I början av debatten så fanns det representanter från flyget som inte riktigt hängde med i svängarna. Det är en gemensam erfarenhet från alla delar av världen, liksom att flyget har haft det svårt att göra sin röst hörd i klimatdebatten.
- Nu finns det en stor uppslutning för ståndpunkten att det är flygets aktörer själva som håller sin egen framtid i sina händer. Det globala flyget vill att flygets tillväxt redan år 2020 ska vara koldioxidneutral och att flyget ska vara helt koldioxidfritt år 2050.
Varför är flyget så välbevakat och varför engagerar sig så många i debatten?
- Flyget är en symbolfråga. Många uppskattar möjligheterna att resa, som flyget ger. Andra tycker inte om vare sig globaliseringen eller att vanligt folk kan ta sig vart de vill.
- Att kunna åka på semester utanför Sverige har varit en av de mest påtagliga skillnaderna sedan efterkrigstidens ekonomiska tillväxt. Just öppenheten och förståelsen av andra kulturer är viktig för att skapa en bättre och mer tolerant värld - flyget gör det möjligt.
Vilka frågor tycker ni att flygbranschen måste kommunicera bättre?
- Framförallt att vi kan flyga även i framtiden därför att vi kommer att klara flygets klimatutmaning.
Tror du att flygbranschen upplever att bevakningen av flygindustrin är alltför kritisk eller onyanserad?
- Ja, men jag tror också att man är medveten om att kunskapen om de komplexa sambanden i flygbranschen inte alltid är känd för medierna.
Hur jobbar ni internt för att sprida kunskap och förankra Svenskt Flygs budskap i medlemmarnas organisationer.
- I en workshop med flera av flygets ledande aktörer mejslade vi nyligen fram budskap och strategier. På konferensen Flyg med Framtid presenterade vi förra året de slutsatser och rekommendationer som en fristående miljökommitté hade kommit fram till. Det blev startskottet på en mycket bra diskussion i branschen, om miljö- och klimatfrågorna.
Hur pass bra är de svenska flygföretagen på att föra fram sitt budskap i klimatfrågan?
- Många har blivit bättre, andra har inte ännu lärt sig att nå fram. Det finns en gemensam vilja att söka efter svar på de olika frågorna som berör branschen.
- Det räcker inte med att en organisation pratar om flyget, var och en måste själv bära budskapet och den mest trovärdiga avsändaren är företaget, i kontakterna med personal och kunder. Det viktiga är att vi har ett gemensamt budskap, det är också syftet med konferensen Flyg med Framtid.
Hur beskriver ni själva Föreningen Svenskt Flyg?
- Vi har en devis som lyder som följer: "Föreningen Svenskt Flyg kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella flyget och flygindustrin i Sverige. Syftet är att hos utvalda målgrupper stärka förtroendet för det kommersiella flyget och flygindustrin så att dessa ges möjligheter att verka och utvecklas i Sverige."
Vad är annorlunda på årets upplaga av konferensen "Flyg med Framtid"?
- Vi använder en mentometer som låter deltagarna skicka frågor till panelen via sms, vi hoppas det ska öka interaktionen med publiken.
- Vi har också två extra seminarier. Ett handlar om vad flygplanstillverkaren Boeing gör för att minska flygets miljöpåverkan. Ett annat visar scenarier för flygets utveckling vid en lågkonjunktur, det är en presentation av en ny studie av Turismens Utredningsinstitut.