Ny teknik ska prövas på Skellefteå Airport

ELIS, programmet för elektrifierad luftfart, byter namn och blir Arctic Aviation Hub. Nu görs ytterligare satsningar för framtidens hållbara luftfart, inklusive drönare, vätgas och högeffektsladdning där målet är att även nå en internationell målgrupp.

En av de viktigaste insatserna blir utvecklingen av ett kraftfullt elförsörjningssystem vid Skellefteå Airport. Systemet ska möjliggöra laddning av större elflygplan. Här finns också Green Flight Academy, en pilotutbildning med fokus på eldrivna flygplan. I flottan finns bland annat tre tvåsitsiga Pipistrel Velis Electro som används i den första delen av pilotubildningen.

– Namnet Arctic Aviation Hub speglar både den internationella målgruppen och Skellefteås position som ett nav för elektrifierad luftfart i Norden. Testning och utveckling av farkoster och teknik i ett arktiskt klimat är en central del av verksamheten, säger Henrik Littorin, programansvarig på Arctic Aviation Hub.

På Skellefteå Airport ska det finnas möjligheter för test, forskning och kommersialisering av batteri- och bränslecellsdrivet flyg med infrastruktur för bland annat laddning och vätgashantering.

– Vi ser fram emot att driva fler spännande samarbetsprojekt de kommande åren. Arctic Aviation Hub har faciliterat projekt för cirka 30 miljoner och fler projekt är på väg in, säger Robert Lindberg, vd på Skellefteå Airport.

Skellefteå Droneport är redan i drift men kommer att vara helt färdig under våren 2025. Den blir då en av Europas större stadsnära drönarflygplatser. ”Det finns behov av att testa drönare i tuffa väderförhållanden samt på platser där de kan utvecklas tillsammans med behovsägare i en verklig och stadsnära miljö”, skriver Arctic Aviation Hub.

Man ska också arbeta med att sätta upp en av Europas första systemdemonstratorer för vätgasdrivet flyg och kommer även att följa utvecklingen av den fabrik för hållbart flygbränsle som bland annat Skellefteå Kraft och SkyNRG projekterar i Skellefteå.

Arctic Aviation Hub arbetar i nuläget med två fleråriga forskningsprojekt tillsammans med Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet. I dessa bedrivs ledande forskning kring elflygets påverkan på elförsörjning, kompetensbehov, nya ekonomiska modeller och hantering av elektromagnetiska störningar i flygplatsmiljö.