Akut sjuka passagerare ska få bättre vård ombord
Publicerad den 17 mars 2025Enligt Center for disease control and prevention inträffar medicinska nödsituationer på 1 av 604 kommersiella flygningar. De vanligaste medicinska situationerna som drabbar flygpassagerare är förlorat medvetande, andningssymtom eller illamående och kräkningar. I 90 procent av dessa nödsituationer fortsätter flygplanen till sin destination, men i övriga 10 procent tvingas man att avbryta flygningen för att landa på en närliggande flygplats för att säkerställa att den drabbade passageraren kan få medicinsk hjälp av specialister på marken.
Vid akuta sjukdomsfall ombord är rutinen vanligtvis att fråga om en frivillig läkare finns ombord. All kabinpersonal har dessutom en medicinsk första hjälpen-utbildning, men den medicinska utrustningen ombord på kommersiella flygplan är begränsad.
Givetvis ska en svårt sjuk flygpassagerare behandlas på marken, men en snabb och effektiv behandling ombord kan göra att onödiga nödlandningar undviks samt rädda liv. Nödlandningar är kostsamma och störande, men med expertstöd i realtid kan flygningen ofta fortsätta till sin destination.
Det franska företaget Parsy utvecklar system för telekommunikation inom sjukvården. De har nu tagit fram ett så kallat Parsy-set, en telemedicinstation, som är utformad för att kabinpersonalen ska kunna samla in viktig hälsostatus och sedan kommunicera detta till medicinsk expertis på marken. Liknande system finns idag på ambulanser och annan sjukvårdstransport för att förbereda de läkare som ska ta emot patienten.
Först ut att prova sjukvårdsutrustningen är Emirates som har investerat 2,4 miljoner dollar i utrustning till 300 flygplan. Systemet inkluderar ett medicinskt kit med bland annat blodtrycksmätare, glukosmätare och EKG. Värdena laddas automatiskt ner på en surfplatta och skickas sedan direkt till medicinsk personal på marken som kan ge expertrådgivning. Läkarna på marken kan också göra en visuell bedömning av en passagerares tillstånd med hjälp av surfplattans videofunktion.
Kabinpersonalen ska utbildas på den nya utrustningen och hjärt-lung-räddning, HLR, användning av defibrillator och till och med förlossningshjälp ska läras ut med hjälp av avancerad simuleringsteknik.
Kommentarer
Ja i begynnelsen var det ju sjuksystrar som rekryterades som flygvärdinnor!
Det här är en utmärkt idé! Systemet idag (i USA i varje fall) FA gör första medicinska insatsen, skriver ner tillgängliga fakta. Som sedan en av piloterna skriver ner och kontaktar den sjukvårdspersonal som alltid finns tillgänglig över radio. Dom kommer att ha frågor som sedan måste telegraferas till kabinen på samma sätt.
Gruvsamt långsamt och fel benäget!
En enda sparad medical diversion har nog betalat för all utrustning!
@Janne: Som läkare (med lång erfarenhet av akutmedicin) har jag ingripit “frivilligt” några gånger, varav en gång antagligen medförde att flygplanet slapp en nödlandning. Fast jag har flugit väldigt, väldigt många gånger där det inte hänt någonting.
Visst vore det bra med en läkare eller sjuksköterska med på varje flygning, men det skulle ta mycket resurser i anspråk och vara riktigt dyrt.
Frågan är om det logistiskt rimligt och kostnadseffektivt? Möjligen på en longhaul Airbus 380 över en ocean, man tveksamt i övrigt.
Janne Rukkén, ja men på kryssningsfartyg är ju saken den att man är timmar-dagar och i värsta fall en vecka från hamn. Oavsett storlek och rutt idag så är man allt som oftast bara nån timme bort från en flygplats. Tror inte det skulle vara kostnadseffektivt att inkludera läkare i besättningen för flygbolagen. Men jag håller med dig om att det hade varit en bra säkerhetsåtgärd.
Ja, det låter vettigt. Som ambulanssjuksköterska hade jag lätt kunnat ta en sån flygning då och då.
Vilken medicinsk utrustning har kabinpersonal tillgång till idag?
På långflygningar med större flygplan kanske det vore rimligt att en läkare eller sjuksköterska ingår i besättningen? Som på kryssningsfartyg.
