Det kommer att finnas två-tre flygbolag kvar på svensk inrikes när coronakrisen ebbat ut, menar Jon Melkersson, vd för Air Leap som idag är med och öppnar tre nya linjer med flygbolaget.
Verksamheten på Bromma vaknar långsamt till liv. Idag öppnar Air Leap tre nya linjer, till Malmö, Ängelholm och Göteborg, trots att Covid-19 fortfarande kastar en skugga över det svenska inrikesflyget.
– Egentligen är det inte konstigt. Det här låg i våra planer redan innan Covod-19 och vi beslutade att gå vidare trots pandemin., säger vd Jon Melkersson.
I takt med expansionen har flygplansflottan växt och består i dagsläget av fyra egna Saab 340, två inhyrda Saab 2000 och en egen ATR72.500. Enligt planerna ska ytterligare tre ATR-72-500 vara på plats innan året är slut.
– Som jag ser det har vi en perfekt sammansättning med kapacitet från 32 stolar upp till 72. Saab 340 är ett fantastiskt flygplan som varit uträknat många gånger och Saab 2000 är snabb och välbyggd för de lite längre linjerna. De kompletterar vi med ATR72 som tillför den kapacitet vad gäller stolar ombord som vi behöver.
Den flottan ska sedan kunna flyga i alla de fyra nordiska länderna enligt devisen att Air Leap ska vara ett nordiskt flygbolag.
– Danmark är begränsat vad gäller inrikestrafik men Norge, Sverige och på sikt Finland. Hade vi haft fler flygplan skulle vi redan varit etablerade i Finland, särskilt i den norra delen som Finnair till stora delar lämnat över till regionala aktörer som Norra.
När det gäller expansionen i Sverige är det flygplatser med fler än 200000 resenärer på årsbasis som är intressanta. Jon Melkersson ritar en cirkel med Arlanda i mitten och en första ring med närliggande flygplatser som Linköping, Gävle och Borlänge, alltså destinationer som tidigare haft flygtrafik till Stockholm men som nu försvunnit. Nästa cirkel innehåller bland andra Jönköping, Karlstad och Sundsvall, klassiska inrikesdestinationer som fortsatt har trafik men där underlagen tunnar ut. I den tredje ringen ligger till exempel Ronneby, Trollhättan, Örnsköldsvik och Östersund. Det är stabilare destinationer med större marknader och i fokus för ett flygbolag som Air Leap. Men även de mer osäkra linjerna, till exempel till Halmstad och Ronneby som ligger på mellan 100000 och 200000 resenärer per år är intressanta.
– Saab 340 är ett perfekt flygplan för den trafiken.
Cirkeldiagrammet ger dock även en bister framtidsbild för några av de mindre flygplatserna. Jon Melkersson räknar inte med att Air Leap återvänder till Jönköping och Karlstad efter att pandemin tonat bort. I alla fall inte med mindre än att flygplatsen och regionen är med och tar ett ekonomiskt ansvar. Det är egna erfarenheter från bland annat Skyways och Nextjet som numera omvandlats till en tydlig policy för den framtida trafikutvecklingen i Air Leap.
– Risktagandet för oss som flygbolag blir för stort på de platser där underlaget är mindre än 200 000 per år. Det kan låta hårt, men vill de flygplatserna ha linjetrafik till Stockholm måste de vara med och betala för det, på samma sätt som man gjort för att få utrikeslinjer. Vi har kontinuerliga diskussioner med flygplatserna och de är medvetna om det här. Tillsammans måste vi hitta nya vägar.
I sig innebär det att den svenska inrikesmarknaden och flygplatskartan av allt att döma är uppe i en förändring, påskyndad av pandemin. I Air Leaps framtidsscenario finns två-tre flygbolag med kontinuerlig trafik inom Sverige.
– SAS naturligtvis, de finns alltid kvar och Amapola är en joker. Återstår att se hur till exempel BRA och Norwegian ser på framtiden. Men vi är ett av de flygbolag som finns kvar i framtiden, det vet jag och vi förhåller oss egentligen enbart till våra egna planer utan att snegla för mycket på de andra.
– Men jag hoppas innerligt att det inte blir ett en lågpriskamp när trafiken kommer igång igen, det vore förödande. Att flyga för 490 kronor enkel är ju en omöjlighet och innebär att flygbolaget ger bort pengar på varje biljett. En enkelbiljett inrikes ska inte ligga under ettusen kronor. Vi har en platt organisation som kan producera flyg till låg kostnad men vill naturligtvis ha betalt för det vi gör.
I det senaste numret av Flygrevyn finns en längre intervju med Jan Melkersson.
