Colombia bekräftar: Köper Jas Gripen

Nyheten bröt ut när Colombias president Petro tog till sociala medier och skrev på X att det colombianska försvaret snart ska integrera JAS Gripen i sitt flygvapen. Colombia har för närvarande en flotta av israeliska Kfir som togs i bruk i slutet av 1980-talet och de har blivit allt dyrare att underhålla. Israel pensionerade sina Kfir redan under 90-talet, men flygplanet används fortfarande av bland annat Colombia, Ecuador och Sri Lanka.

Valet har stått mellan amerikanska F16, franska Rafale och svenska Jas Gripen. En anledning att Colombia valde Jas Gripen är den låga driftskostnaden – uppskattat till cirka 4 000 dollar per flygtimme jämfört med F-35:s 44 000 dollar i timmen.

– Den flygplansflotta som ska förvärvas är helt ny, med den senaste tekniken, redan utplacerad i Brasilien, skriver Gustavo Petro på X, och tillägger att en avsiktsförklaring är undertecknad.

Det är oklart hur stor ordern är. Saabs presschef Mattias Rådström säger i en skriftlig kommentar till TT:

– Det är naturligtvis väldigt glädjande nyheter och väldigt positivt för Sverige och Saab att Colombias president Petro annonserar sin avsikt att införskaffa Gripen E/F. Vi ser nu fram emot fortsatta diskussioner med Colombia.

Gripens framgångar i Sydamerika, särskilt i Brasilien, visar att Saab har lyckats fånga en snabbt växande marknad. Flera faktorer förklarar varför Gripen kan bli det främsta valet för fler länder i regionen. Här är marknaden dominerad av budgetrestriktioner, specifika strategiska behov och industriell tillväxt.

Sverige och Brasilien har redan ett samarbete kring Jas Gripen med en anläggning för utveckling, slutmontering, test och utvärdering i Saõ Paulo. 2014 beställde Brasilien 36 Jas Gripen och det finns planer på expansion. En avgörande faktor för Gripens sydamerikanska framgång har så klart varit att Saab har etablerat partnerskap med lokala företag i Brasilien, drivit kompetensöverföring och skapat jobb inom flygsektorn.

Sydamerikas varierande geografi och infrastruktur kräver ett flygplan som kan manövrera på kortare och enklare landningsbanor, och dessa behov kan Gripen E utan problem uppfylla. Det borde göra den mycket lämplig för kraven från sydamerikanska flygvapen, där mångsidig operativ förmåga är avgörande.

Dessutom har många sydamerikanska flygvapen en snäv försvarsbudget, och här blir Gripen ett bra val. Förutom det lägre inköpspriset än till exempel F-16 och Rafale, har Gripen en lägre driftskostnad. Om flera sydamerikanska länder standardiserar sina flottor med ett enda multifunktionellt flygplan som JAS Gripen, skulle dessutom både logistik och utbildningskostnader minska.

Olyckskorpar kraxar dock att USA skulle kunna sätta käppar i hjulen för affären. Gripens F414-motor, tillverkad av General Electric, faller under International Traffic in Arms Regulations, eller ITAR, som reglerar exporten av amerikansk militärteknologi. Washington skulle därmed kunna lägga in sitt veto mot försäljningen av dessa motorer till Colombia, vilket dock förnekas av colombianska myndigheter.

En av fördelarna med Gripen är korta start och landningar som demonstreras i Försvarsmaktens klipp: