Stockholm Airport City – rätt satsning på fel sätt

Flygplatser är värdefulla katalysatorer för regional och nationell ekonomisk tillväxt. Samtidigt utmanas i dag flygplatsernas historiskt självklara intäktsslag, som ofta är förknippade med kärnverksamheter och där flygoperatörerna demonstrativt och i ökande utsträckning ifrågasätter till exempel avgifter för tjänsterna de nyttjar. Den här trenden ökar kraftfullt flygplatsernas behov av att utveckla icke-aeronautiska intäktslag.  

I kölvattnet av denna utveckling finner vi fundament för att i större utsträckning exploatera flygplatsnära mark till kommersiella fastigheter. Där varvas traditionell flygplatsverksamhet med intäkter från exempelvis hotell och industrifastigheter, i vissa förekommande fall även bostadsområden.

I dess grundläggande form bygger modellen på att flygplatsen och den intilliggande staden växer i synergi och utvecklas parallellt. Dessa så kallade "aerotropoler" utvecklas i dag globalt. Den främsta utvecklingen har skett i Asien och Förenade arabemiraten.

Dubai World Central utgör ett av flera exempel. Där står storlek och omfattning i direkt relation till lokalisering, upptagningsområde och utvecklingspotential. Flygplatsen utgör hjärtat och den kringliggande verksamheten är strategiskt placerad kring valda delar av flygplatsen.

Enligt det förslag som presenterades i Dagens Industri 5 juni saknar Stockholm Airport City i stora delar den typen av synergieffekter som motsvarande satsningar i världen drar av flygplatsen och närheten till densamma.

Detta beror till viss del på lokaliseringen av den mark som förvärvats och enligt förslaget skall bebyggas. Det finns exempelvis grundläggande skäl att förlägga hotell och liknande verksamheter i direkt anslutning till terminalerna – inte som förslaget föreskriver långt utanför flygplatsområdet, där nu en hotellsatsning om bland annat 650 rum skall resas.

Likaledes bör industri med behov av exempelvis snabbprocessat gods inte förläggas i periferin, utan i direkt anslutning till det utmärkta logistikcenter som redan finns på Arlanda.

Till största del bör dock den byggnation som Arlanda Holdings planerar inriktas på att i högre utsträckning bereda plats för verksamheter inom exempelvis informations- och kommunikationsteknologier, forskning och utveckling och servicesektorn, än till bilförsäljare och verksamheter inriktade på sällanköpsvaror – verksamheter som till mycket liten del har ett förhållande till flygplatsens utvecklingspotential och som knappast drar nytta av flygplatsen som företeelse.

Företag vars organisation och affärsidé däremot bygger på närhet till och frekvent utnyttjande av goda flygkommunikationer kommer i större utsträckning finna nytta med en lokalisering motsvarande den i ovannämnda förslag.

Flygplatsstäder globalt tillgodoser trots allt fördelar främst för bolag med anknytning till den snabba globala utvecklingen och inte företag med fokus på heminredning.

Rätt utförd är denna satsning enligt min uppfattning otroligt värdefull för Arlanda som nod men även för att den regionala utvecklingen och regionens attraktivitet internationellt.

Mattias Sjölund

Mattias Sjölund arbetar bland annat som VD i Uppsala Airport AB och utvecklar där en sekundär flygplats till huvudstadsmarknaden kring Stockholm. Han har de senaste åren som konsult även också arbetat med utveckling av nya flygplatser på den Europeiska kontinenten och flygplatsstäder i framförallt Asien och UAE med fokus på utveckling av icke aeronautiska intäkter.