Narrowbody över Atlanten allt vanligare
Publicerad den 18 februari 2025Narrowbodies över Atlanten blir allt vanligare, idag finns det drygt 100 dagliga flighter mellan USA/Kanada och Europa. Oavsett vad passagerarna tycker om långdistansflyg i dessa mindre flygplan så är de det nya normala. Nu är en av sju flygningar på en narrowbody: A320neo, A321neo, A321LR, A321XLR, Boeing 737–700, 737 MAX 8, 737 MAX 9 och 757–200 används alla på transatlantiska flygningar.
Det irländska flygbolaget Aer Lingus flyger redan två A321XLR över Atlanten och planerar att lägga till fyra till i slutet av året.
– XLR gör det möjligt för oss att flyga till städer som vi inte kan riska med en widebody, säger Reid Moody, chef för strategi och planering på Aer Lingus, och syftar på flygplan med två gångar som Airbus A330 eller Boeing 787 som är vanliga på transatlantiska flygningar.
Airbus har fasta beställningar på drygt 500 A321XLR och flygbolag runt om i världen skriker efter det nya planet. Air Canada, American Airlines, Qantas Airways och United Airlines är bland dem som väntar på sin första XLR.
Flygbolag som idag flyger 757, inklusive United, är ivriga att ersätta dem med den nya bränslesnåla XLR. Eftersom XLR kan flyga från mindre flygplatser kan den öppna upp för nya nonstop transatlantiska rutter till nya destinationer.
Airbus A321XLR är en utveckling av den populära A321neo som debuterade 2017. XLR kan flyga längre än någon annan narrow body, drygt 8300 km, och ska enligt Airbus förbränna 30 procent mindre än tidigare generationers flygplan. Från utsidan ser A321XLR inte annorlunda ut än en vanlig A321 eller dess efterföljare, A321neo. Den huvudsakliga innovationen är gömd i flygkroppen: medan en normal Airbus A321 rymmer 19 ton flygbränsle, har XLR-modellen också en permanent installerad bakre mitttank i det bakre golvområdet, som rymmer 12 900 liter bränsle. Dessutom har kabinen skräddarsytts för att ge en förbättrad passagerarupplevelse, och rymmer upp till 244 sittplatser i en högdensitetslayout.
Ett 15-tal flygbolag använder idag narrow bodies mellan USA/Kanada och Europa, med mer än 120 rutter. Operatörer på båda sidor av Atlanten har en nästan lika stor andel flygningar: de från Nordamerika har 49 % jämfört med 51 % för europeiska flygbolag. Några exempel är: Icelandair Keflavik-Nashville A321LR med början i april, TAP Air Portugal ska flyga Porto-Boston med början i maj, Aer Lingus Dublin-Nashville i april med A321XLR, Iberia Madrid-Boston med A321XLR.
Kommentarer
På 70-talet var det charter med 747:an….inte reguljär trafik. Finnair har inte långlinjeproduktion till alla sina widebody därför används de på europa. SAS har inte det “problemet”. Det är snarare så att SAS har för “få” långlinjeflygplan nu.
Over Atlanteren, tror Flygtorget her glemmer Sör-Atlanteren ?
TAP Air Portugal har ganske mange daglige flyginger, i förste rekke til/fra Lisboa til/fra sekondære markeder i Brasil. A-321LR.
Varför kan inte SAS sätta in dessa plan till Las Palmas under helgerna så man kan flyga bekvämt dit. Nu är det A320, vilken är en pina att åka med i nästan sex timmar, även om man åker i Pluskabinen. Med A321LR kan man ju välja både business och Plus med bra och breda solar med bra utrymme för benen. Kunde man flyga med SAS B747 i mitten på 70-talet med möjlighet att boka första klass borde det väl fungera nu med A321LR. Finnair flyger med A350 under vinterperioden där man kan boka business för runt 10000kr, klart värt pengarna.
